Släktforskning i Borås Stadsarkiv och Föreningen 

Folkrörelsernas Arkiv i Borås

Av Håkan Ek, Borås

 

Borås Stadsarkiv är Borås kommuns arkiv och här förvaras de handlingar som uppstått till följd av
kommunens verksamhet, för det område som idag utgör Borås kommun. Det innebär även att handlingar
från de kommuner som inkorporerats i Borås kommun förvaras här.

Det är dock inte bara kommunala handlingar som förvaras i stadsarkivet. Med dispens från
Landsarkivet i Göteborg omfattar arkivbeståndet även Borås rådhusrätts och magistrats samt
övriga lokala domstolars arkiv. Domstolsarkiven omfattar endast vad som utgjorde Borås stad
och med andra ord inte de tidigare kranskommunerna (nedan kallade kranskommunerna) som
tillhörde olika häradsrätter. Dessutom förvaras här enskilda arkiv, främst föreningsarkiv, vilka
inlämnats till Föreningen Folkrörelsernas Arkiv i Borås. 

Nedan följer några exempel på arkiv och arkivhandlingar som kan vara av intresse för
den som uppsöker oss i släktforskningssyften. Handlingarna som omnämns i denna text
har indelats i grovt tematiska rubriker.

Livets början

Ett för många släktforskare känt problem är då man i födelseböckerna ser en anteckning om
att barnet är "oäkta", d v s född utom äktenskapet, och fadern anges vara okänd. Det kan
då innebära att man inte kommer längre på den grenen, men man kan också med lite tur finna
en lösning i domböckerna. Lönskaläge eller lägersmål (olovligt könsumgänge mellan ogifta personer)
var fram till 1864 en straffbar handling, där stadsfiskalen (motsvarade länsman på landsbygden),
i egenskap av åklagare, hade att väcka åtal. För Borås rådhusrätt finns domböcker för åren 1680-1970.
För tiden efter 1864 blir det svårare att finna uppgifter om fadern i domstolsarkiven, men möjligheten
fanns för modern att självmant stämma fadern på uppfostringsbidrag.

Andra handlingar förknippade med barnets födelse är förlossningsjournaler för Borås barnbördshus,
vilka finns för barnbördshusets hela kommunala verksamhetstid, 1915-1938 varefter landstinget tog över.
Har barnet inte fötts på barnbördshuset kan man kanske finna det i någon av de barnmorskedagböcker,
som inlämnats till stadsläkaren och ingår i Borås hälsovårdsnämnds arkiv. Barnmorskedagböcker finns
för ett flertal olika barnmorskor för tiden 1881-1951 och härur framgår bl a vilken tid på dygnet barnet
föddes och ibland födelsevikt och -längd.

Barnavårdsnämnden hade bl a hand om frågor som fosterbarnsvård, samhällsvård, skyddsuppfostran
och dessutom, kanske viktigast för släktforskaren, skulle nämnden i och med 1917 års lag om barn utom
äktenskapet (SFS 1917:376) för alla utomäktenskapligt födda barn utse en barnavårdsman, vars uppgift
var att ge råd till modern och främja barnets bästa, vilket bl a innebar fastställande av faderskap och underhåll.
Senare kom barnavårdsmannens verksamhet även att omfatta barn inom äktenskapet. För känsligare uppgifter
av det här slaget kan enligt sekretesslagen sekretess gälla i 70 år, till skydd för i akterna omnämnda personer.
För Borås barnavårdsnämnd finns protokoll från 1906 och för kranskommunerna lite senare. Före
barnavårdsnämndernas tillkomst låg ärenden rörande barn huvudsakligen under fattigvårdsstyrelsen.

Skolväsendet var länge en kyrklig angelägenhet, vilket upphörde slutgiltigt i samband med
kommunsammanslagningen 1952. Betygskataloger och förteckningar har vanligen arkiverats av
skolorna själva och därmed ofta hamnat i kommunernas arkiv. Skolhandlingar finns för ett
flertal skolor som verkar eller har verkat inom nuvarande Borås kommuns område. Ibland har
antecknats exakt vad man lärt sig i respektive ämne under terminen. Den äldsta förteckningen
över inskrivna elever är från Tummarpskolan i Toarp 1849, medan betyg i allmänhet finns från 1875.

Bland Hälsovårdsnämndens inneliggande protokollshandlingar finns en intressant personanknuten
handling. Näringsidkare, som använde minderåriga i arbete vid fabrik, hantverk eller annan hantering,
var enligt en kunglig förordning 1881 (SFS 1881:64) tvungna att anmäla detta till Hälsovårdsnämnden.
Här uppräknas barnens ålder samt vid vilken fabrik de arbetade.

Handel och vandel, mål och medel

När det gäller handlingar rörande knallar, t ex s k knallepass, finns i Borås rådhusrätts och
magistrats arkiv
ett mindre antal passjournaler för åren 1815-1855. Av dessa framgår vilka
varor den gårdfarihandlande borgaren förde med sig, var i riket handeln fick bedrivas och även
en beskrivning av personens utseende. De varor som medfördes skulle undersökas och stämplas
vid Borås tullkammare, i vars arkiv man alltså kan se en tulljournal över de varor som medfördes.
Om sedan en knalle gick i konkurs, kan det i rådhusrättens arkiv finnas en konkursakt med upplysningar
bl a om var vederbörande hade fordringar och därmed i vilka gårdar han sålt varor. I konkursakterna
kan man exempelvis finna att pigan Ingrid Olsdotter hos Nils Nilsson i byn Hov, Selångers socken,
Medelpad, inte hade betalat för de varor hon köpt av knallen. Från Borås tullkammare finns handlingar för
tiden 1825-1900.

Före näringsfrihetens införande 1864, var det endast de som erhållit burskap som fick idka borgerlig näring,
d v s handel och hantverk, i staden. Av magistratens burskapslängd framgår när burskap erhållits, personens namn
samt vilken näring det gällde. Burskapslängder finns från 1706 -1864. Dagen för burskapsbeviljandet upptogs
den nyblivne borgaren i magistratsprotokollet. Ibland kan man bland inneliggande handlingar finna själva
ansökningshandlingen för burskap och därtill hörande bilagor, såsom gesällbrev.

Efter 1864 räckte det med att anmäla till magistraten att man ämnade bedriva handel. År 1888 trädde
lagen om handelsregister (SFS 1887:42) i kraft, vilket innebar att magistraten skulle föra register över
enskilda näringsidkares firmor. Dessa anmälningshandlingar finns från 1864 och framåt. Det finns
också ett person- och firmaregister till anmälningarna, som dock bara sträcker sig fram till mitten av
1920-talet. Från 1965 finns anmälningarna under Borås kommunstyrelse.

För uppgifter om människors inkomster kan man se efter i inkomsttaxeringslängderna, där
skattskyldiga personer uppräknas för åren 1860-1946.

I fattigvårdsstyrelsens handlingar står bl a i protokollen att läsa om fattiga personer, t ex vilka
fattighjon som bortackorderats för det lägsta anbudet, d v s till den person som krävde lägst
ersättning för att ta hand om fattighjonet. Fattigvårdshjälpen avspeglas även i liggare och räkenskaper.
De äldsta fattigvårdshandlingarna är från 1800-talets första hälft, men tidpunkten varierar beroende
på vilken ort man tittar på. Ibland låg fattigvårdsfrågorna istället under kommunalnämnden.

Personer som av en eller annan anledning råkat i klammeri med rättvisan kan figurera i rådhusrättens
domböcker
. I dessa finns vanligen saköreslängder, vilket är en förteckning över bötfällda i brottmål.
Man bör dock i sammanhanget betona att det endast är personer som ådömts just penningbestraffning
som uppräknas i dessa längder. Ett personregister är upprättat för åren 1748-1791. Tilläggas kan,
att det inte var ovanligt att man löste tvister inför domstolen även om det rörde vad som idag kan
uppfattas som rätt triviala saker. Om släkten varit bosatta i samma trakt en längre tid, innebär
detta i sin tur att man vid en genomgång av domböckerna mycket väl kan finna släktingar omnämnda
i dessa.

Utöver rådhusrätten kan även nedanstående domstolsarkiv uppräknas. Kämnärsrätten, som
utgjorde första instans i städerna för tvistemål och smärre brottmål. Borås kämnärsrätts arkiv
har handlingar, med luckor, från 1667-1849, då den upphörde. De äldsta handlingarna är avskrifter
och de äldsta originalen, som dock är fuktskadade, finns från 1725.

Accisrätten var en specialdomstol som dömde i mål angående tullar och acciser. Acciser var
särskilda tillverkningsavgifter i städerna och vid stadsportarna upptogs tull (även kallad landtull,
"lilla tullen", "porttullen"), vilken skulle betalas för varor som fördes till torg och saluhallar i städerna.
Borås accisrätt har handlingar för tiden 1762-1810, varefter den avskaffades i samband med
landtullens avskaffande.

Hallrätten dömde i mål som rörde manufaktur och fabriker och hade även uppsyn över dessa.
Till manufaktur räknades tillverkning av textilier, tobak, socker, papper, glas, porslin, järn, metall
och garverier (däremot inte tillverkning av tjära och bergshantering och inte heller hantverket som
reglerades av skråordningen). I särskilt rum, den s k hallen, skulle de tillverkade varorna märkas
med en hallstämpel, eftersom det var förbjudet att sälja något inrikes tillverkat "ohallat" gods.
I och med ökande näringsfrihet under 1800-talet försvann behovet av hallrätter och de upphörde 1846.
Borås hallrätt har handlingar från  och med 1826.

Fastighets- och egendomshandlingar

För Borås byggnadsnämnd finns handlingar fr o m 1875. Borås stadsbyggnadskontor har
register över beviljade bygglov för fastigheter. Bland byggnadshandlingarna kan det finnas
ritningar och ibland en teknisk beskrivning, som bl a visar vilket byggnadsmaterial som använts.
För de numera inkorporerade kranskommunerna förekommer byggnadshandlingar från 1930-1940-talen,
då byggnadsnämnder inrättades där.

Lagfartshandlingar talar bl a om vem som är laglig ägare för en fastighet. Fram till 1875 måste ett
fastighetsköp ha uppbjudits (kungjorts) innan försäljning kunde ske. I staden skedde det vid rådhusrätten
under tre måndagar med fyra veckors mellanrum (och på landet vid häradsrätten vid tre på varandra följande ting,
varefter fastan meddelades vid det fjärde). Först efter tre klanderfria uppbud (varvid köpehandlingarna
inlämnades vid det första) utfärdades fastebrev (lagfart). Fr o m 1876 beviljades lagfart omedelbart,
såvida inte hinder förelåg. Från Borås rådhusrätt finns lagfartshandlingar för åren 1770-1970.
Ett register har upprättats för åren 1724-1825, där de tidigare avser handlingar förvarade i
Göta hovrätts arkiv. För senare beviljade lagfarter måste man, för att kunna hitta lagfartshandlingarna
i stadsarkivet, för närvarande vända sig till inskrivningsmyndigheten vid Borås tingsrätt för att få
reda på när lagfart för viss fastighet beviljats. Inskrivningsmyndighetens handlingar kommer dock
att överlämnas till landsarkivet i Härnösand. Vill man följa en viss fastighets ägare bakåt i tiden
använder man sig av fastighetsböckerna. Även då måste man först vända sig till inskrivningsmyndigheten
vid Borås tingsrätt (vars handlingar dock kommer att överlämnas till landsarkivet i Härnösand) för att få
en hänvisning till var man kan fortsätta att söka ägoförhållandena bakåt i tiden i de i stadsarkivet
förvarade fastighetsböckerna.

En uppfattning om gamla byggnaders utseende kan man få med hjälp av brandförsäkringsvärderingarna,
där byggnaderna kan beskrivas ganska detaljerat. Stadsarkivet förvarar brandförsäkringsvärderingar
från Borås rådhusrätt och magistrat för åren 1789-1823 och det finns även register till dessa.

Ur fastighetstaxeringslängden kan man få bl a uppskattat mark- och byggnadsvärde för en fastighet.
Stadsarkivet förvararfastighetstaxeringslängder mellan åren 1860-1946.

Trots att man bodde mitt i staden kunde man faktiskt ha svin på sina gårdar. Enligt föreskrifterna i
hälsovårdsstadgan måste man anmäla detta till hälsovårdsnämnden, av vars handlingar det framgår
vilka de var, var de bodde och hur många svin man hade.

Enligt 1734 års lag skulle en bouppteckning över all egendom, som fanns vid dödstillfället,
upprättas efter den som avlidit. (I vissa fall har bouppteckningar upprättats även tidigare än
1734). Bouppteckningen skulle ske inom tre månader från dödsfallet. Sedan skulle den inges
till domstol i stad inom en månad (och på landet vid första tinget som inföll en månad efter
bouppteckningens avslutande). I annat fall blev det böter. Dock kan bouppteckningar saknas
i många fall, främst för de fattiga där boets behållning inte täckte uppteckningskostnaden.
Bouppteckningen ger vanligen information bl a om var den avlidne personen bodde, vilken
fast och lös egendom personen hade samt vilka som var arvsberättigade. Förteckningarna
över lös egendom kunde ibland vara mycket detaljerade och exempelvis innehålla uppräkning
av böcker. I Borås rådhusrätts arkiv finns bouppteckningar för åren 1789-1959
och register finns för hela perioden.

En annan källa för upplysningar om enskilda personers egendomsförhållanden är auktionsprotokollen.
I städerna rådde, till skillnad från landsbygden, i äldre tid ett auktionsmonopol som innebar att man
var tvungen att anlita stadens auktionsverk. Från Borås auktionskammare finns auktions- protokoll,
-journaler
mellan åren 1787-1971 (med vissa luckor).

Ytterligare en sådan källa är pantlånekontorets arkiv. Dess uppgift var enligt instruktionen från
1891 att "emot pant af lösegendom åt behöfvande af de fattigare klasserna inom samhället utlemna
smärre penningelån på kortare tid och på så billiga villkor som möjligt". Handlingar från Borås
pantlånekontor finns bevarade från dess början 1892 till 1957.

Stadens styrelse

Val- och röstlängder för val till stadens styrelse finns i magistratens och senare i valnämndens
arkiv från 1766
, dock med luckor. I de tidigare längderna kan man bl a se hur många röster
de röstberättigade hade och även på vem man lagt sina röster. De senare visar bara uppgifter
om i vilka val personerna var röstberättigade och om de röstat.

Borgerskapet valde ledamöter till stadens äldste, som var borgerskapets fullmäktige,
där hälften skulle vara handelsmän och hälften hantverkare. Dess ställning gentemot magistraten,
som var statens förlängda arm i staden i form av bl a taxering åt kronan, varierade städer emellan.
Med tiden försköts dock makten till borgerskapets äldste och borgarna fick allt mer inflytande
över stadens styrelse. Med 1862 års kommunallagar hade både stadsfullmäktige och drätselkammare
inrättats, vilka övertog större delen av stadens äldstes uppgifter. Borås stads äldste har bl a protokoll
för tiden 1826-1864. I Borås fanns redan före kommunallagarnas förordnande om drätselkammare ett
förvaltningsorgan benämnt Borås drätselkammare, som har handlingar från 1854 samt register. Drätsel-
kammaren bytte senare namn till kommunstyrelsen. För Borås stadsfullmäktige, sedermera kommun-
fullmäktige, finns handlingar och register till dessa från 1863.

Kommunfullmäktiges protokoll m m finns också som tryckta handlingar fr o m 1894, med register
från 1918. Dessutom utgavs av Borås Tidning under åren 1905-1976 en publikation som kallades Borås
kommunalblad - referat och notiser, som innehåller samtida referat från tidningen rörande en viss fråga
och register finns för hela perioden.

För kranskommunerna finns handlingar från kommunalstämmor, senare ersatta med kommunalfull-
mäktige (sedermera kommunfullmäktige) och kommunalnämnder (sedermera kommunstyrelse) i de
flesta fall från 1863, men ibland saknas de första åren. Utöver det ovan uppräknade finns förstås
en mängd andra nämnders och kommunala bolags arkiv som kan vara av intresse för den som vill se
vilka frågor som varit aktuella ända fram till idag.

Dessutom

Föreningen Folkrörelsernas Arkiv i Borås har också mycket arkivhandlingar från vitt
skilda arkivbildare, bl a idrotts-, invandrar-, kultur-, handikapp-, släkt-, gårds-, fackliga
och politiska föreningar, religiösa samfund och nykterhetsloger. Arkiven innehåller bl a
medlemsmatriklar, deltagar- och resultatlistor, verksamhetsberättelser, kassaböcker,
protokoll och mycket annat. Det är föreningarna själva ställer villkoren för vad en forskare
får ta del av, men de allra flesta föreningar har inga sådana villkor. Bland samlingar
kan nämnas Emil Olmers samling och Otto Mannerfelts samling. Olmer samlade
under åren 1912-1918 material till en historik över Borås stad. Någon historik kom aldrig
att publiceras, men excerpter, koncept och liknande samt ett sak- och personregister till
dessa finns i folkrörelsearkivet. Mannerfelts samling utgör huvudsakligen arbetsmaterial till
böcker och uppsatser, men även en del opublicerat material och även här finns ett sak-, orts-
och personregister till dessa handlingar.

Stadsarkivet har också ett stort antal fotografier med anknytning till trakten (personer,
gatumiljöer och dylikt) som scannats in och katalogiserats, vilket innebär att man
kan göra specifika sökningar efter motiv. Hur såg t ex Allégatan ut för 100 år sedan?

Ett mindre antal kartor över Borås stad finns också i stadsarkivet, bl a från 1887, 1910,
1929, 1951 och 1970. Det finns även en del lokalanknuten litteratur som kan läsas på plats
i forskarsalen. Har man svårt att hitta en viss en viss fastighet i staden kan t ex Erik Sandbergs
"Ortnamnen i Borås" ge upplysningar om var den fastigheten var belägen. Dessutom finns ett
fåtal handels-, industri- och adresskalendrar samt en förteckning över automobiler inregistrerade i
Älvsborgs län 1922.

Stadsarkivet har också lokala tidningar bevarade: Borås Annonsblad 1920-1932 (med luckor),
Borås Folkblad 1943-1957, Borås Nyheter 1927-1951 (med luckor), Borås Posten/Västra Dagbladet
1893-1916 (med luckor), Borås Tidning från 1860 (med ganska stora luckor, men i sin helhet
från 1922) och Västgöta Demokraten 1926-1990.

Dessutom finns vår personal tillgänglig för att bistå forskare och en forskarsal där man kan läsa handlingarna.

Besöksadress: Sparregatan 20

Telefon: 033-35 33 00

Öppettider: 9.00-16.00

 

Källor

Clemensson, Per och Andersson, Kjell: Hembygdsforska! Steg för steg, 1990

Johansson, Lars: Knalledokument i Borås kommuns arkiv i Från Borås och de sju häraderna, 1980 (årgång 33)

Larsson, Göran: Städernas arkiv i Stadsbor i gångna tider, släktforskaren och staden (Sveriges släktforskarförbunds årsbok 1989), 1989

Svensk uppslagsbok, band 4, 1936

Västgötarötter ges ut av / is published by

© Västgöta Genealogiska Förening

Redaktör / Editor
Inger Tilstam